Det blev en sommar tillslut. En väldigt varm en, med massor av äventyr och glädjeämnen. Efter vi sjungit klart om studenternas lyckliga dagar började jag fröjdas i ungdomens sommar. Startskottet; en efterlängtad, oförglömlig, magisk konsert med några kära vänner, sjuttiotusen najsa främlingar och en fantastisk Håkan Hellström. Jag glömde, jag mindes, jag skrattade, jag grät, jag kände mig lycklig och jag kände mig olycklig. Det var fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar