Vi växte upp, klippte navelsträngar och testade vingar. Bort från de gator som så länge slitit på våra skor. Slitit på våra själar. År efter år, gator efter gator, drömmar efter drömmar. Som byggts upp, som krossats. Som nu lett oss till idag. Till nya kapitel, nya gator att slita våra skor på. Och själar. I städer som Paris, Göteborg eller Stockholm. Jag var den som inte ville vara kvar. Kunde inte vara kvar. Svea rikes stad blev min adoptivstad. Stockholm vagga mig nu till sömns för jag har inte fått mig en blund på flera år. Mina barnaårs stad blir aldrig åter mitt hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar