Jag har levt hela mitt liv förutom de gångerna jag har varit död. Och du pratar som om du missat hela livet men du har hela livet kvar. Bara börjat, bara sjutton år.

Vad gör jag egentligen? Pluggar, drömmer, längtar, önskar. Men jag kan inte få det jag vill ha. Vad gör man då? Lämna mig ifred men stanna hos mig ändå. Ge mig det jag vill ha fast du ändå inte kan ge mig det. Ge nåt att hoppas på. Ge mig nåt att hålla på. Koftor som skyddar mot kylan. Känslor ska man ha för sig själv, men helst ska de komma ut, fast då ska man straffas, för man får inte känna så.