När en av de bästa vännerna försvinner i ett år känns det lite dött ändå. I fredags var det avskedsfest för Kotten som nu är i Skottland och jobbar. Det var dags för skapandet av ett sista minne tillsammans innan det var dags att säga adjö. Middag, sanning eller konsekvens och klädpoker med trasdockorna fick det bli. Helvild kväll, men trots alla skratt slutade det ändå med tårar då det var dags att åka. Grät hela vägen hem i bilen.
Saknar dig Sonya, hoppas du har det bra i ditt nya hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar